Uppsala Public Management Seminar 2020

Loggo Uppsala public management seminar

UPMS 2020 - Inställt

Under rådande läge med Coronaviruset har universitetsledningen i dag (11 mars) fattat beslut om att ställa in möten/konferenser med deltagare över 100 personer som arrangeras i universitetets regi. Beslutet gäller tills vidare.

Beslutet omfattar även Uppsala Public Management Seminar som var planerat till den 18 mars.

Vi beklagar naturligtvis detta djup och vår ambition är att kunna genomföra seminariet vid ett senare tillfälle då situationen stabiliserats.

Ulrika Ljungman
Enhetschef vid enheten för uppdragsutbildning, Uppsala universitet

Enheten för uppdragsutbildning, Institutet för Personal- och Företagsutveckling (IPF) och UU Innovation vid Uppsala universitet.

Program et är Inställt

Keynote   Åsa Cajander

Hur påverkas arbetslivet och arbetsmiljön av digitalisering?

Digitaliseringen är fantastisk och skapar nya möjligheter i samhället. Vi digitaliserar också alltmer och nya tekniker driver förändringen. Det vi ofta glömmer bort är att digitaliseringen i arbetslivet också påverkar vår arbetsmiljö. Under den här föreläsningen kommer Åsa Cajander att berätta om forskningsfronten inom området digitalisering och arbetsmiljö med illustrerande exempel. Föreläsningen kommer att beröra fragmentering av tid, förändringar i arbetsuppgifter och problemet med att vara ständigt uppkopplad och nåbar. Föreläsningen kommer också att innehålla rekommendationer och råd kring hur man digitaliserar med arbetsmiljön i fokus.  

Åsa är professor vid Institutionen för informationsteknologi, Visuell information och interaktion, vid Uppsala universitet och leder forskargruppen HTO som är multivetenskaplig  och har specialiserat sig på digitalisering och arbetsmiljö i statliga organisationer och inom vården. Åsa har en bakgrund inom IT-branschen och bred kompetens inom området digitalisering.

Åsa Cajander
Åsa Cajander

Keynote Micco Grönholm

Att förflytta en stad – från taylorism till innovationsverkstad.
Erfarenheter från Helsingborgs förändringsresa mot en smartare och mer hållbar värld

Helsingborg har de senaste åren fått de flesta utmärkelser som en kommun kan få i Sverige; Sveriges IT-kommun, Årets Tillväxtkommun, Sveriges Kvalitetskommun och Sveriges Bästa Miljökommun (tre år i rad!), för att nämna några exempel. Nu siktar Helsingborg på att år 2022 vara en av Europas mest innovativa kommuner. Hur gör Helsingborg? Hur skapas ett innovativt klimat och en organisation som både vågar och vill testa nytt?

Micco Grönholm är "Head of Future" i Helsingborg stad med uppdraget att dels driva innovationsförmågan i Helsingborgs stads förvaltningar och bolag, dels stärka Helsingborgs konkurrenskraft. Han har en bakgrund från näringslivet där han drivit förändring och utvecklat varumärken i över 25 år. Micco var bl.a. ansvarig för att skapa och lansera varumärket Bluetooth i slutet av 1990-talet.

Micco Grönholm
Micco Grönholm

Seminarieblock 1: 10.30-11.15

SEM 1: Den dolda kunskapen rymmer dolda tillgångar

Inger Sohlberg, verksamhetsrevisor, Region Stockholm och verksam i kunskapsplattformen ”Effektiv styrning av offentlig sektor”

Hur väl offentliga organisationer levererar tjänster handlar inte bara om styrmodeller utan också om vilken slags kunskap som anses vara legitim. Krav på evidens har medfört att särskilda experters kunskaper får företräde vid beslutfattande framför den erfarenhetsbaserade kunskapen som löpande upparbetas av praktikerna i kärnverksamheten. När formella styrsystem utformas av experterna, diskvalificeras en mängd kunskap som inte ryms inom den formellt erkända kunskapen. Det finns tecken på att utvecklingen från en erfarenhetsbaserad kultur till en evidensbaserad kultur minskar verksamheternas möjligheter att lösa komplexa problem i vardagen. Att uppmärksamma och ta till vara olika kunskapsformer som finns i den egna verksamheten kan vara ett alternativ till att förbättra verksamheter i stället för att införa nya generella styrmodeller och arbetssätt.

SEM 2: Makt, rätt och demokrati – en fråga för artificiell intelligens?

Jonas Hultin Rosenberg och Johan Wejryd, forskare, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Anna-Sara Lind, professor, Juridiska institutionen, Uppsala universitet

Detta seminarium syftar till att problematisera artificiell intelligens (AI) betydelse utifrån dess status i två avseenden som är helt grundläggande för hur vår demokrati ska fungera och regleras: AI som aktör samt AI som rättighetsbärare.

Som aktör får AI betydelse när den bidrar till att fatta demokratiska beslut. Hur kan vi då hantera frågor som gäller demokratisk legitimitet? Och hur skulle människor ställa sig till det? I sin roll som rättighetsbärare kan vi vända på frågan när det handlar om AI som faktiskt antar människoliknande egenskaper. Finns det argument som skulle kunna tala för att AI tillåts delta i den demokratiska processen genom t.ex. rösträtt eller ska den enbart finnas till för människor? Hur skulle det i sin tur kunna förstås av medborgare (de som har rösträtt)? Och vad skulle krävas för att man rättsligt kan hantera detta?

SEM 3: Organisatorisk rättvisa – en väg mot ett hållbart arbetsliv? Effekter på hälsa, motivation och kompetensförsörjning

Constanze Eib, universitetslektor, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Passet innehåller 3 delar:
Del 1 inleds med en genomgång av rättvisebegreppet, i relation till hälsa och motivation, och vad individer och organisationer kan göra för att hantera och förebygga orättvisor

Del 2 är ett interaktivt moment där tid finns för diskussion, frågor, och där deltagare kan dela med sig av sina erfarenheter. Finns det önskemål om forskning kring den egna verksamheten finns utrymme att ta upp det med Constanze.

I del 3 riktas fokus mot offentlig sektor och dess utmaningar. Ett problem inom kompetensförsörjningen är att medarbetare kan få högre lön utanför den egna organisationen, vilket skapar problem i rekrytering och potentiellt kan skapa löneskillnader mellan olika teammedlemmar. Vi tar upp dessa och andra teman och försöker blicka framåt.

Seminarieblock 2: 11.25-12.10

SEM 4: Styrningsmodeller – luft eller lyft? Tankar om myndigheters inre styrning

Johan Hansson, Fil. dr i företagsekonomi och Niklas Post, projektledare, Institutet för Personal- och Företagsutveckling (IPF), Uppsala universitet.

Växande ekonomiska underskott och kvalitetsbrister i kommuner och regioner diskuteras ofta i termer av underfinansiering, kompetensbrist och dålig anpassning till ny (digital) teknik. Och lika ofta heter lösningen resurser, som antingen ska tillföras (t.ex Polisen) eller tas bort (t.ex Arbetsförmedlingen).

Dock är det mera sällan, hävdar vi, som frågor om dålig ekonomi och brister i måluppfyllelse kopplas till frågor om hur man jobbar; hur man skapar värde; hur man riggar interna processer; hur man samverkar med nyckelaktörer i omgivningen. Det är, med andra ord, sällan som frågorna diskuteras i termer av verksamheternas interna styrning.

Under seminariet berättar vi om slutsatser från pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i svenska myndigheter. Utmärkande för dessa verksamheter är ett uthålligt fokus på en effektiv och ändamålsenlig intern styrning genom systematiska förbättringar av arbetssätt och kontinuerligt utveckla förhållningssätt och relationer till uppdragsgivare och avnämare/kunder.

SEM 5: Makt, arbetsmiljö och digitalisering

Gerolf Nauwerck, doktorand, Institutionen för informationsteknologi, Visuell information och interaktion, Uppsala universitet

Digitala transformationen är kritisk framgångsfaktor, inte minst för offentlig sektor. En god arbetsmiljö är också en självklarhet. Dessvärre vet vi också att digitalisering kan ha en negativ inverkan på arbetsmiljön. Utgående från konceptet IT-skyddsrond diskuteras möjligheter och utmaningar på det organisatoriska planet, inte minst ur ett maktperspektiv.
Workshoppen kan innehålla interaktiva inslag kring detta (kortare rollspel).

SEM 6:  Hur kan vi utveckla förutsättningarna för möten mellan forskare och praktiker när problem och lösningar går på tvärs?

Claes-Fredrik Helgesson, föreståndare vid Centre for Integrated Research on Culture and Society (CIRCUS), Uppsala universitet

Det finns många konkurrerande idéer om hur kunskap och forskningsexpertis ska kunna komma till användning. En idé utgår från den s.k. linjära modeller där nyfikenhetsdriven grundforskning följs av tillämpad forskning vars resultat sedan kan användas. En annan idé utgår ifrån att forskningens ansträngningar direkt kan fokuseras och göras utmaningsdriven för att svara mot samhällets stora utmaningar. Begrepp som evidensbaserad policy implicerar en form för samspel mellan forskning och praktik, där de förstnämnda är kunskapsproducenter och de senare dito konsumenter. Mot detta kan ställas andra tankar där samspelet mer ses som ett möte för olika former expertis än kring distinkta "kunskapspaket".

Alla dessa idéer ger uttryck för hur såväl forskning som dess samspel med praktiken ska organiseras. Kopplingen mellan samspel och organisering blir än mer tydlig i idéer där tvärvetenskapligt sammansatt forskning sägs krävas för att möta stora samhällsutmaningar. Denna workshop utgår från dessa olika modeller för hur forskning och praktik kan mötas för att inleda en diskussion bland deltagarna om hur vi kan förbättra förutsättningarna för möten mellan forskare och praktiker, särskilt när problem och lösningar utmanar hur såväl forskning som praktik är organiserad.

Seminarieblock 3: 14.15-15.00

SEM 7: Varför granskar vi så mycket?

Anders Ivarsson Westerberg, professor i företagsekonomi och
Bengt Jacobsson, professor i företagsekonomi, Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola

Vi lever i ett granskningssamhälle. Det granskas som aldrig förr i offentlig verksamhet. Offentliga verksamheter måste självfallet granskas noggrant, men hur kommer det sig att "mer granskning" har kommit att uppfattas som en universalmedicin mot allehanda problem?

Vid seminariet presenteras den nya boken "Granskningssamhället  - offentliga verksamheter under lupp". Särskilt lyfts exemplet skola fram som ett av de mest granskade områdena.

SEM 8: Kan sakernas internet (IoT) verkligen göra skillnad för invånaren?

Ulrika Strömqvist, kommunikationsansvarig, Uppsala universitet Innovation, programkontoret internet of things och Anna Fjällström, projektledare för IoT Sveriges strategiska projekt Affärsmodeller för data i offentlig sektor

Möt oss i en workshop för att dela kunskap om hur ett innovationsprojekt skulle kunna göra skillnad i din kommun eller region!

Internet of Things Sverige, IoT Sverige, är ett strategiskt innovationsprogram för sakernas internet med visionen: Ett bättre liv för alla i en sammankopplad värld! Programmet ska bidra till en hög livskvalitet för alla människor i Sverige med hjälp av sakernas internet, genom att skapa förutsättningar för och öka nyttjandet av IoT och data i offentlig sektor.
 
Vi finansierar innovationsprojekt som sker i samverkan mellan offentlig sektor, som är programmets huvudsakliga behovsägare, och företag, akademi/institut och civilsamhället. Programmet är ett av 17 nationella strategiska innovationsprogram som finansieras gemensamt av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
 
SEM 9: Samverkan mellan företag, offentlig sektor och civilsamhälle – möjligheter och fallgropar

Anna Ljung, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet

Inom företagsekonomi kan man se att företag inte bara befinner sig på en marknad med anonyma aktörer som konkurrerar med pris. Istället så har man också kunnat visa att många företag har långsiktiga relationer med såväl kunder som leverantörer där priset inte alls behöver vara en huvudfråga. Istället är samarbete med fortlöpande anpassningar till varandra och gemensam utveckling av nya lösningar och liknande mycket mer centrala.

Alltmer börjar också relationer till aktörer från andra delar av samhället bli viktiga för företag, speciellt i frågor om hållbar utveckling och liknande. Dessa relationer till exempelvis offentliga organisationer och aktörer från det civila samhället ställs dock inför sina egna utmaningar och möjligheter.

Kan dessa logiker användas inom den offentliga sektorns kontext? I så fall hur eller varför inte?